Nu under kvällen har jag blivit medlem på en ny mamma sida som heter www.familjeliv.se 

Även de räknade ut min graviditet, den såg ut som här :

Min graviditet - BF Mån 4 jul 2011

Din graviditet startade Tis 28 sep 2010.
Din menscykel är ca 23 dagar
Du blev gravid ungefär Tis 12 okt 2010 (ägglossningen).

Du är i vecka 6.
Du har gått 5 fulla veckor och 0 fulla dagar (v5+0).
Du är i 1:a kalendermånaden.
Du är i 2:a graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester ett.
Beräknat förlossningsdatum Mån 4 jul 2011 
Du har 244 dagar kvar till beräknad förlossning.

Nu är jag helt plötsligt i vecka 6 !! Åh jag är så förvirrad alltså, jag vill till barnmorskan nu, jag vill veta säker, jag vill bara 100% vilken vecka jag är i.. Varför ska det vara så krångligt att räkna hur långt gången man är ??

Jag vet iallafall att jag ska köpa ett par mamma byxor och en tröja kanske så fort pengarna rullar in på kontot eller efter min födelsedag för jag får nog pengar redan då och det är på söndag, jag har inga jeans längre och det börjar bli för kallt för att springa runt i strumpbyxor och tights hela dagarna och det där med att man ska plåga sig ha jeans för att man kan växa ut mamma kläderna, skiter jag full ständigt i faktiskt. Jag går i skolan och tänker knappast springa runt där och vara obekväm i jeans som inte går att stänga.. Då slänger jag hellre ut lite mer pengar på kläder och känner mig bekväm under hela graviditeten :). Sen får alla ha sin åsikt det, men jag står fast vid mitt beslut.. 

Idag har jag även berättat för min äldsta syster som själv har tre döttrar och är 30, hon blev jävligt förbannad enligt mig och sårade mig djupt. Jag hade hoppats på lite stöd ifrån hennes sida, men då vet jag vart jag har henne. Visst jag kan förstå henne, jag är ju hennes yngsta lille syster. Men ändå det är kanske därför jag behöver stöd ifrån henne, vi får se hur hon blir när hon har smällt allting. Det kanske blir andra miner då, förhoppningsvis. 

Min killes föräldrar och syskon verkar ta det väldigt bra faktiskt, så det känns iallafall som en lättnad. Just saknar jag min kille väldigt mycket, jag träffade honom igår jag vet. Men just nu är han långt ifrån mig, ända borta i Halland är han ärligt talat, han är på något resa med jag-vet-inte-vad! Men jag hoppas han har det trevligt och så, om jag fick skulle jag vilja att han skulle hålla om mig inatt, men jag får väl krama ihjäl min gamla nallebjörn som jag fick när jag var liten.

En sak jag har tänkt på en hel del, är att innan jag visste om att jag var gravid var jag inne hos läkaren för det högg till i magen och mådde illa och jag berättade att jag hade svimmat och kräks flera gånger. Då fick jag diagnosen att jag hade magkatarr av vad han trodde, sen i onsdags förra veckan åkte jag in till akuten ifrån skolan för det högg i magen igen och hade svårt att andas och vart svimfärdig. De skickade hem mig och jag var välkommen på kvällen, gjort och sagt åkte jag dit och de hittade INGA fel och sa åt mig att dubbla magkatrr tabletterna! Så inge mer med det gjorde jag som de sa och brydde mig inte mera, men sen började jag räkna när min mens skulle komma och sedan blev jag orolig att jag var gravid.. Så på torsdagen samma vecka köpte min kille ett test på apoteket och den fredagen fick jag vet att jag var gravid. Gjorde inte doktorerna som jag besökte fel ? Om jag säger att jag har ont i mage, borde man inte kolla mer än bara bedöma över vad de "TROR". Sedan idag två veckor senare får jag veta att jag har lågt järnvärde, hmm borde de inte hört av sig tidigare? Ibland kan jag bli riktigt förbannad och irriterad på doktorer som tror att de kan allt, men det visar sig att de inte kan ett skit!!! Nu har jag iallafall slutat med magkatarrs tabletterna eftersom jag inte alls hade magkatarr utan jag har en bebis i min mage som växer så det gör ont i den.. Jag är glad över att jag är gravid, visst jag är ung, har ingen utbildning, inge jobb, körkort eller så. Men för det första så kan jag klara av en bebis lika bra som vem som helst , utbildning- nej jag har inte gått klart skolan än,  men jag är skoltrött som sjutton och om jag nu får barn, kan jag ta ett ledigt år och sedan hitta tillbaka till skolan, jobb- nej men det kommer, körkort-jag får inte ta det när jag är 15! Sen så har jag bättre förutsättningar för barnet som ung än en äldre tjej. Jag har mer ork, tålamod och jag har fortfarande barnsinnet kvar, medans en 35 åring är gamla, grinig, trött, sliten och mycket mycket mera! 

Men jag kan ärligt säga om jag hade varit 14 och gravid, hade jag nog gjort abort för jag hade inte varit mogen för barn då. Visst vad säger att jag är mogen nu ? Jo jag säger det! Jag känner mig mer mogen nu, men jag har sagt till mig själv och min kille att vi ska gå på föräldrar kurser innan bebisen kommer :). Just nu är jag bara sugen på att få flytta ihop med min man, så vi kan börja vårt liv tillsammans på riktigt, nu när 1+1 = ska bli 3 ♥

Nu ska jag strax gå och kolla på tvn och sedan dejta min kudde för jag är hel slut, men jag laddar upp några bilder på mammakläderna jag ska köpa så fort jag får pengar :)

Detta är kläderna som kommer finnas i min garderob inom kort tid, nu har ni fått massa text att läsa :). Bloggar mer imorgon nu ska jag dejta soffan och sedan min kudde i sängen :)

Puss och kram från E